Takmaterial innan teglet blev vanligt

Diskussioner kring teknikens utveckling genom tiderna och dess inverkan på vår historia.
Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 28 sep 2007 21:15

Säterierna var en konsekvens av adlandet. Den utvecklingen tog fart, enkelt uttryckt, i mitten av 1600-talet. Utvecklingen mot ljusare färger var, enkelt uttryckt, ett 1700-talsfenomen. Rödfärgen var ett slags restprodukt frân kopparutvinningen. Det hette ju länge just Falu Rödfärg. De ljusare färgerna krävde torkande oljor, av vilka det finns ett antal, alla dock ganska dyra. Pigmenten fick importeras. De var nog inte heller helt billigt. Panelningen förutsatte sâgning. Den satte riktig fart under 1800-talet. Den riktiga snickarglädjen uppstod först mot slutet av seklet. Den mera sobra herrgârdsstilen utvecklades dock redan under 1700-talet. Mycket av den nordiska herrgârdsstilen var stenbyggnadsimiterande, med frontoner, pilastrar o.likn. Ovanst. bara för att antyda tendenserna, inte enskildheterna.
Mânga äldre byggnader har förändrade fasader. I en del fall har nya byggnader uppförts pâ platsen för äldre. Genom att se hur dte är nu kan det vara svârt att fâ grepp om hur det sâg ut frân början. genom att studera t.ex. Svecian kan man fâ allmânna hum. Har ser man ocksâ att mycket faktiskt har hunnit fôrsvinna. Dock är det som finns kvar en hel del. Sverige har förskonats frân t.ex. riktiga revolutioner av franskt och ryskt slag. Här försvann nämligen det mesta, framförrallt det som gick att utan större problem helt enkelt bränna ned. Pang, puff, borta!

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 30 sep 2007 11:49

Jag har också ett annat exempel: Hultsviks säteri. Herrgården där byggdes av Per Stålhammar (Jon Stålhammars far) i mitten av 1650-talet(?), strax efter att han blivit adlad. Även om huset i dag inte exakt ser ut som på Per Stålhammars tid, tror jag ändå inte att det är så kraftigt förändrat jämfört med när det byggdes.

Hur kan man tänka sig att herrgården såg ut när den var nybyggd för 350 år sedan? Var den över huvud taget målad? Panelad lär den väl inte ha varit. Vilken typ av fönster kan den ha haft, blyinfattade eller med träspröjsar (i så fall i vilken färg)? Är det troligast att taket var klätt med spån? Brukade sådant som fönsterfoder, dörrar och knutar vara målat på annat sätt än huset (dvs inte rött)?

Hittade också lite information om Beatelunds säteri utanför Stockholm (se även http://www.skargardsbiodlarna.se/ombeatelund.htm):

...Vid århund­radets början [som jag förstår det: 1700-talets början] var taken täck­ta med halvrunt klyvvirke, täckt med näver och där­över brädor. Senare täcktes taken med spån eller tegel...

Kan Hultsvik och Salshult haft den här typen av tak?

Spaningsledaren
Tidigare medlem
Inlägg: 928
Blev medlem: 30 mar 2007 17:58
Ort: Frankrike

Inlägg av Spaningsledaren » 30 sep 2007 15:02

Visst, varför inte?
Det gäller dock att inte blanda ihop takkonstruktion och taktäckning.
Fram till för bara litet sedan byggdes ett traditionellt villatak med takstolar i fackverk, pâ detta ett undertak av spontat virke, pâ detta ett eller flera leger takpapp, pâ denna fastspikad bärläkt och pâ denna löst anbringade betong- eller tegelpannor. Idag brukar man fâsta en plastfolie direkt över takstolarna och över denna en grövre bârlâkt som alltsâ vilar enbart pâ takstolarna. Pâ denna läkt sedan teglet. Jag gör den här utvikningen bara för att antyda den principiella takkonstruktionen.

"Förr tiden" med bâttre tillgâng till virke byggde man ofta undertaket med sparrar i st.f. takstolar och pâ detta just en täckning med kluvet virke anbringat i fallriktningen. Detta tätade man sedan med näver. Pâ detta sedan taktäckningen. Gamla tegeltak är ibland utförda sâ att tegelpannorna har fästs med murbruk mellan varandra och mot en kraftig bärläkt, fritt âtkomlig underifrân. Olika utföranden användes vid olika tidpunker och i skilda bygder. Att ge ett mera bestämt svar hur taket pâ Beatelund kan tänkas ha varit utformat âr X kräver nog en hel del lokalkunskap om tiden/bygden/byggnadstypen. En bra start kan ofta vara att noga inspektera själva byggnaden. Ibland kan man av kvarlämnade spâr sluta sig till tidigare utföranden. Finns mycket litteratur ocksâ om äldre tiders byggtekniker. Diverse kulturhistoriska institutioner, av typen Nordiska Muséet/Stockholms stadsmuseum/Kulturen i Lund m.fl. har dokumenterat det äldre byggnadsbestândet. Bara att läsa pâ!

Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11296
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 30 sep 2007 23:27

Jag har nyligen upptäckt en äldre tråd om tegel, men då i kyrkorna.

viewtopic.php?t=19799

Jag kan inte minnas någon kyrka som har haft tegeltak och i synnerhet inte i Uppland.

Dom har gjort om äldre byggnades takkonstruktioner, känner till att man renoverade Kvekgårdens tak utanför Örsundsbro under 1970-talet. Man snyggade till i halmtakets konstruktion. Såg häromdan en bild på denna händelse.

Stefan

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Inlägg av a81 » 25 okt 2007 21:08

Stefan Lundgren skrev:Jag kan inte minnas någon kyrka som har haft tegeltak och i synnerhet inte i Uppland.
Om inte jag minns fel, tror jag att de ibland kan ha haft tegeltak som sedan bytts ut mot spåntak (på 1700-/1800-talet eller så). Hittade t ex den här länken (http://www.bibliotek.vasteras.se/bilder ... loster.JPG) som visar dominikanerklostret i Västerås (i Västmanland men nära gränsen till Uppland) med tegeltak. Modellen visar hur det såg ut på 1500-talet, men klostret grundades 1244.

Stefan Lundgren
Medlem
Inlägg: 11296
Blev medlem: 11 aug 2003 17:15
Ort: Uppland

Inlägg av Stefan Lundgren » 26 okt 2007 11:36

Västerås ligger om man är noga, cirka två mil från länsgränsen till Uppsala län. Att några kyrkor i Uppland hade tegeltak som sedan bytts ut till spåntak visste jag, men just nu finns det inga kyrkor som har den där beläggningen.

Stefan

Användarvisningsbild
a81
Medlem
Inlägg: 2197
Blev medlem: 14 jun 2005 15:31
Ort: Uppsala

Re: Takmaterial innan teglet blev vanligt

Inlägg av a81 » 15 okt 2018 21:50

I norra Uppland var det tidigt vanligt med enkelstugor med vindsvåning, alltså med ganska spetsiga tak. Jämför https://kulturmiljo-vard.se/byggnadsvard/planlosningar där det står att:

Under slutet av 1700-talet blev det i de norra delarna av Uppland vanligt att enkelstugorna fick en vindsvåning som kunde användas till förvaring av t.ex. kläder eller som sovplats på sommaren.

Det handlar alltså om torp, gruvarbetarbostäder, etc. ute på landet, inte i bruken där byggnaderna var mer påkostade. Dock kan bruken/gruvorna ha varit byggherrar i många fall.

Vilken typ av tak kan de ha haft från början? Tegel eller var det fortfarande för exklusivt på 1700-talet? Torvtak bör inte ha fungerat med den ganska branta lutningen. Brädtak fanns väl inte innan industriella sågverk fanns? Vedtak är kanske däremot en möjlighet?

LasseMaja
Redaktionen
Inlägg: 4722
Blev medlem: 22 jan 2003 08:19
Ort: Dalarna

Re: Takmaterial innan teglet blev vanligt

Inlägg av LasseMaja » 16 okt 2018 18:58

Tror på brädtak jag, handsågat. Möjligen halmtak, men tror inte det är så vanligt så här långt norr ut.